Blog Image

Blogg

Grundläggande filosofi

Yoga Posted on 16 Aug, 2018 20:58

Jag tänkte den här terminen prata lite om yogafilosofi utifrån Sinom Krohns bok “Närmare något – filosofin bakom yoga”. Detta är det första underlaget jag kommer dela med er.

Yogapraktiken erbjuder en väg in i de djupare lagren av en själv. Man skapar ett utrymme där man får möjlighet att blicka inåt. När vi gör det kan det leda till upplevelser av genuin frihet och samhörighet samtidigt som man kan komma i kontakt med begränsande mönster man lagt sig till med under livet.

I yogan jobbar man utifrån två polariteter, som de flesta känner till som yin och yang. De skapar tillsammans en helhet som varandras motsatser i ett samarbete. Vi har t.ex aktivitet kontra avslappning. När vi praktiserar yoga och även i det vanliga livet vill vi att dessa motpoler ska verka tillsammans. När den här föreningen sker så kommer vi närmre vår sanna natur.

I den yogiska filosofin så pratar man om EN stor sanning. Men kan inte beskriva den här sanningen på ett sätt för perspektiven på sanningen är många då allt är mänskliga tolkningar av den enda stora sanningen man hänvisar till. De yogiska texterna beskriver sina tolkningar av sanningen till största del baserade på upplevelser av verkligheten.

Det här sättet skiljer sig ganska mycket från oss här i väst som gärna lutar sig tillbaks på vad vi menar är verkliga upplevelser. Men jag tänker att alla upplevelser är verkliga utifrån den personens upplevelse. Däremot är yogans traditionella mål att sträva efter att uppnå sann insikt i verklighetens djupaste struktur. Alltså DEN verkliga upplevelsen/sanningen. Men vägen dit baserar sig främst på upplevelsebaserad verklighet än faktiskt konkreta verkliga upplevelser.

Yogatekniker är alltså utformade utifrån den här intentionen och de kan påverka en väldigt kraftfullt. Det är möjligt att komma i kontakt med känslor eller upplevelser vi annars inte kommer i kontakt med i vardagen. Det är antagligen de här små glimtarna som gör att yogan har fått sitt uppsving här i väst. Det finns en inneboende längtan inom oss att uppleva den här djupare samhörigheten.



Bekräftelse och självkänsla

Yoga Posted on 27 Mar, 2018 21:39

Den senaste tiden har jag kommit i kontakt med flera samtal kring om känslor och framför allt bekräftelse och självkänsla och känner att jag skulle vilja lyfta det ämnet lite. Bekräftelsebehov är ju något vi alla har men det finns lite olika typer av bekräftelse som har en mer eller mindre hälsosam inverkan på oss. Bekräftelsebehov grundar sig egentligen i ett väldigt grundläggande och basalt behov av att bli sedd. Vi vill bli sedda för att känna att vi räcker till, att vi duger som vi är. Jag tycker det är oerhört fascinerande att små nyfödda bebisar faktiskt dör om ingen tittar på dem när de föds. De behöver bli sedda för att existera. Detta är ett sunt och behov som bär med något väldigt fint med sig, att vi genom varandra bekräftar varandras existens och varande. Denna typ av bekräftelse behöver inte vara i form av ord utan kanske snarare mer består av en seende och mötande blick som bekräftar: jag ser dig.

Men sedan kan det här behovet när det inte är tillfredsställd, vilket det ju sällan är för de flesta av oss, bli ett sökande efter beröm eller någon annan form av mer negativ uppmärksamhet för att bli bekräftad. Det där bekräftelsebehovet som grundar sig i att man inte upplever sig själv vara tillräckligt bra som man är. Den typen av bekräftelsebehov är inte längre hälsosam.

Jag tycker det här är relevant i yogan då yogan är en praktik som syftar till att blicka in i oss själva och att kunna titta på oss själva med acceptans, att se att vi duger som vi är. och det tror jag många kan uppleva i sin yogapraktik. Men det är också lätt att även här ramla in i en jämförelse då man tittar sig runt i rummet och kanske jämför sig med andra och tycker att man inte är ”lika bra” som de andra. Därför vill jag lyfta detta för att förstärka att yogapraktiken är din praktik och ingen annans och ingen annan är bättre än du för att den kanske kan en position bättre. Ibland ger jag lite utmaningar under klassen och jag önskar då att ni tar det som något roligt och inte en jämförelse i prestation. Yoga är för mig allt annat än prestation, även om det kan vara roligt att behärska olika positioner.

Kom hela tiden tillbaks till dig själv, påminn dig själv om att du är tillräcklig. Det är en av huvudprinciperna med yogapraktiken, ett rum fritt från värderingar där du får lov att vara i dig själv och uppleva dig själv precis som du är.



Ländryggs-smärta

Yoga Posted on 21 Mar, 2018 13:39

Är du en av alla som går runt med värk i ländryggen? Ont i ländryggen är något som många idag lider av och det finns flera olika anledningar till detta. Delvis det kanske mer självklara faktumet att vi sitter ned större delen av dagen och kollapsar i vår hållning. Då blir våra muskler slappa och ovana att arbeta. Sedan har människans genomsnittliga längd ökat markant. Båda dessa faktorer bidrar till ökad påfrestning av längdryggen. Men det finns ytterligare en faktor som man inte tänker på men som kan vara en än mer grundläggande orsak till människans problem med ländryggen. Det handlar om den utveckling som har lett människan från att ha gått på fyra ben till att gå på två.

Förklaringen till detta kan hittas i höfterna. Höftleden är en väldigt stabil led som stabiliseras av en rad starka muskler och ledband som håller benen på plats. Men leden får också stabilitet av benens form och relation. Lårbenshuvudet sitter inne i höftskålen, och de passar som regel perfekt ihop när vi står på alla fyra. Reser vi oss upp kan det hända att lårbenet trycks framåt av höftskålen. Då blir höftleden mindre stabil vilket kan medföra ökad spänning i kringliggande muskler. Dessutom sker en utåtrotation av lårbenet, vilket är anledningen till varför du kanske står och går med fötterna utåt. Det i sin tur medför ofta en sammandragning och anspänning runt baksidan av bäckenet och runt ländryggen. Har du vart på mina klasser kanske du har hört mig instruera i positionerna att ”dra övre insida lår bakåt för att skapa en inåtrotation i låret”. Den instruktionen hänger ihop med detta.

Just den här förklaringen kanske inte passar just dig. Alla har inte problem med ländryggen och vissa kan ha det för att de svankar för mycket. Men den finns en tydlig tendens som visar på att problem med ländryggen kan bero på att höftledens utformning inte helt verkar ha följt med den evolutionära utvecklingen. Har du ont i ländryggen och upplever att smärtan försvinner när du står på alla fyra kan detta vara en orsak. Det man behöver tänka på då är att låta den naturliga kurvan i svanken ta form. Ryggraden är skapad för att vara placerad i en S-kurva och höftledens konstruktion kan göra att svanken i ländryggen minskar.

Jag har själv i min praktik länge praktiserat det motsatta, att dra in svanskotan för att tippa bak bäckenet. Detta fick jag lära mig som dansare i ung ålder vilket sedan har följt med mig i min praktik. Nu har jag kommit i kontakt med mer subtila nyanser av bäckenets position och försöker implementera dem alla. När jag vänder min uppmärksamhet mot den här positioneringen låter jag först svanken ta form, kanske en aning överdrivet. Sedan drar jag in svanskotan en aning för att förlänga ryggraden. Det som händer mig då personligen är att jag kontraherar magen, därför behöver jag ytterligare lägga på en dimension där jag förlänger framsidan av överkroppen för att
skapa utrymme i magområdet.

För att hålla det enkelt så gäller det grundläggande för många av oss att svanka lite mer än man vanligtvis gör. Man drar då lårbenet tillbaka på plats. Att påminna sig om detta under dagen kan vara en början till att skapa ett nytt mer hälsosamt mönster för ländryggen.



Flödet av Prana

Yoga Posted on 03 Mar, 2018 11:37

Jag tillhör en av dem som när jag började praktisera yoga hade en väldigt traditionell syn på yoga. Det var också mitt andliga sökande som drog mig till yogan och den fysiska delen av praktiken var inte lika relevant för mig. När yogan sedan började sprida sig i västvärlden och började undervisas på gym och olika studios kände jag ett starkt motstånd till det. Min rädsla för att yoga skulle tappa sin andliga kärna och endast bli en fysisk ytlig ny träningsform påverkade mitt motstånd. Det enorma genombrott som yoga fått i västvärlden fanns ingen chans att stoppa och är en naturlig del av den moderna utvecklingen. Även jag har betydligt förändrat mitt förhållningssätt till yoga och öppnat upp för nya perspektiv jämfört med när jag började praktisera. Och tur är väl det 🙂

Samtidigt tycker jag fortfarande det känns viktigt att titta på den traditionella synen och se vad vi kan ta med oss därifrån in i vår praktik idag. I de gamla hathayoga-texterna kan man läsa mycket om prana. Prana som begrepp känns för mig väldigt levande och påverkar mitt sätt att se på mig själv och omvärlden. Det är något subtilt som är omöjligt att bevisa men som kan upplevas på flera nivåer. I de äldre texterna finns det väldigt detaljerade beskrivningar av upplevelser av prana. Jag går igång på det och för mig händer det något inom mig som gör att jag helt enkelt köper det.

Så hur kan vi då sammanlänka den moderna hathayogan, som handlar om något så jordnära som kroppsliga yogaställningar, med det traditionella indiska energiarbetet som beskrivs i de gamla hathayoga-texterna? I den traditionella praktiken fokuserade man på att få prana att flöda fritt och beskrev tekniker för hur man kan göra det. Asanas är en av många vägar mot upplevelsen av ökat fritt flöde av prana i kroppen.

Så vad gör asanas? Dess syfte är att positionera oss till en bra kroppshållning, för när vi har bra kroppshållning främjar vi känslan av flöde och frihet i kroppen. En dålig kroppshållning gör det motsatta, det ger en känsla av begränsning och stagnation. Asanas kan därför vara ett kraftfullt sätt att arbeta mot att få prana att flöda mer fritt i kroppen, så länge yogaställningen skapar en bra positionering. Det spelar mindre roll hur avancerad eller enkel yogaställningen är, eller hur vig du är. Det intressanta är om yogaställningen skapar en bra positionering. Det vi vill åt i vår asanapraktik är att öka förutsättningarna för prana att flöda fritt i kroppen.

Praktiserar man mer avancerade yogaställningar kan vighet, styrka och teknik vara ett hjälpmedel för att nå bra positionering, men det är inte den avancerade yogaställningen som är själva målet. Syftet är att uppnå en bra positionering för att öka det fria flödet av prana. Detta gör vi i yogaställningarna genom att tänja de muskler som är för korta, stärka de muskler som är för svaga och genom att träna ens känsla och förståelse för positionering. När man upplever bra positionering känner man helt naturligt att det känns bra. Det kan kännas som att kroppen öppnar upp sig. Man känner sig stark och stabil och kan uppleva en större känsla av inre flöde. När det sker vet man att man duger precis som man är.

Så för att behålla visdomen från den traditionella praktiken är det väsentligt vilken intention man lägger in i sin praktik och hur man utför den. Det är inte teknikerna i sig som är avgörande. Man har själv en avgörande roll för vilken effekt yoga kan bidra med i ens liv. Det jag personligen tycker är svårt är hur jag kan ta med mig den upplevelse som jag skapar på mattan med mig in i vardagen. På mattan känner jag ofta av ett ökat flöde av prana genom bra positionering och att jag duger precis som jag är. Sen i vardagen kan jag lätt trilla tillbaks och komma på mig själv med mina framåtlutande axlar och känslan av att känna mig mindre värd än andra. Det är en konstant träning att komma tillbaka till om och om igen. Men ju oftare man skapar känslan av fritt flöde och frihet desto mer kommer den känslan ta plats i livet.



Tvivel

Yoga Posted on 28 Feb, 2018 18:59

För det mesta känner jag tillit till mig själv och i min roll som yogalärare. Trots att jag bara har undervisat i ett halvår brukar jag ändå känna att jag har en bra grund att stå på, trots att jag vet att jag har en massa utvecklingspotential. Hela den här resan är så väldigt ny för mig och jag är säker på att jag kommer gå igenom många olika faser på vägen. Just nu har jag hamnat i en fas där jag känner mycket tvivel till mig själv. Jag har lite svårt att tro på att jag är tillräckligt “bra” och har hamnat i den där jämförelsen som jag helst vill undvika att vara i. När jag tänker att andra yogalärare har så otroligt mycket mer att ge och mer kunskap än vad jag har och att folk kanske inte uppskattar mina klasser. Jag vill gärna vara kunnig och känna att jag har mycket att ge och jag vill kunna förmedla det jag har. För även om jag har mycket kunskap med mig kan jag känna att jag inte är tillräckligt bra på att förmedla den.

Det finns så klart något positivt i allt detta och det är att jag vill utvecklas, lära mig mer och förmedla mer. Det är bara trist att vara i den här fasen med massa tvivel. Det känns som att jag kämpar just nu och jag önskar att det bara kunde flöda på lite bättre så jag känner att jag är på rätt spår. För när det inte flödar börjar jag undra om jag gör rätt som satsar på detta nu. Fast det är ju det jag vill. Jag får försöka ha tillit och ta mig igenom den här fasen med vetskapen om att den kommer gå över och hoppas på att det bortom detta finns en flöde som väntar på mig.



Prana

Yoga Posted on 20 Feb, 2018 13:13

Här kommer ett långt inlägg som ger en översikt av vad prana är. Utifrån inläggets tema är det egentligen ett ganska kort inlägg. Jag har försökt göra en sammanfattning av det kapitlet i Simon Krohn bok “närmare något” som berör prana.

Prana är ett återkommande begrepp inom yogavärlden. Ordet betyder i sin helhet andning men översätts ofta som livskraft. Det är ett oerhört brett begrepp som används med flera olika innebörder. Det som är gemensamt för de olika betydelserna är att det är ett sätt att förklara en upplevelse av flöde. Prana är inget vi kan titta på och bevisa med fakta. Det är en upplevelse av något som flödar i vår verklighet. Så det enda sättet att lära sig om prana är att känna efter och uppleva.

Flöde är något vi associerar med något positivt. Att något rör sig i en positiv riktning. Motsatsen är stagnation, det som sker när vi får en klump i magen. En mer obehaglig upplevelse. Detta var något som de gamla yogisarna uppmärksammade och använde prana som riktmärke för att nå ökad harmoni med livet. När ens handlingar, både fysiska, mentala och emotionella, kommer i harmoni med verkligheten uppstår en känsla av ökat flöde, en känsla av lätthet.

Det finns som sagt flera förklaringsmodeller om vad prana är. Ingen mer sann eller falsk utan endast olika förklaringar på upplevelser av prana. Jag tänkte börja med den mer universella förklaringen för att sedan komma ner på mer detaljerade beskrivningar.
Inom den taktiska traditionen finns en syn att hela världen är gudomlig. Denna fullkomliga gudomlighet kallas Paramasiva. Det finns sedan två aspekter av Paramasiva som är Shiva och Shakti. Shiva är det öppna passiva medvetandet och representerar den maskulina energin. Shakti är ren kraft och spontan rörelse. Hon representerar den feminina energin. Världen, som är i konstant rörelse, är alltså en manifestation an Shakti. Vi lever i hennes gudomliga flöde. Hon kan visa sig i flera olika skepnader som både är behagliga och obehagliga. Alla våra uttryck är en manifestation av Shakti och således en del av gudomligheten. Vi är gudomlighet. Det finns ingen åtskillnad mellan gott och ont, allt är bara olika nyanser av Shaktis gudomlighet. Livet är ett flöde som är större än oss själva och som i grund och botten vill oss väl. Det är större än oss själva samtidigt som vi också är detta större.

En annan förklaring talar också om prana som all rörelse i världen fast med mindre gudomlig framton. Här talar man mer om all slags rörelse i form av fysisk, emotionell och mental rörelse. Prana är också liv, ljus, värme, magnetisk och tyngdkraft. Även här förklarar man att prana genomströmmar hela universum och är en manifestation av samma energi. Energin rör på sig och är föränderlig vi kan därför påverka energins flöde och manifestering. I denna förklaringsmodell börjar man förklara hur prana rör sig i kroppen och talar om fem riktningar, eller vindar. Vi har en nedåtgående riktning från magen som har att göra med tömning av olika slag. Tarmtömning och sädestömning som exempel. I magen finns det en riktning som sköter matsmältningen och kringliggande organ. Bröstkorgen har sin riktning som relaterar till andningen. Sedan har vi en uppåtgående riktning från halsen som sköter tal och intag av luft, föda och vatten. Dessa riktningar kan alltså påverkas med olika tekniker och man kan på så vis gå in och jobba mer specifikt med ett område. Är man t.ex. väldigt hård i magen kanske riktningen i magen behöver en skjuts på vägen för att komma igång. Här kommer många andningstekniker in för att styra riktningen av prana.

Sedan har vi den kanske mest välbekanta beskrivningen inom yogatraditionen som kommer från Hatha yoga. Här beskriver man hur energin rör sig i kroppen via energikanaler, sk. nadies. Energins rörelse påverkar vår personliga utveckling. Trots att det finns beskrivningar om tusentals med nadies i kroppen är det bara tre man lyfter upp och beskriver. Dessa tre löper från botten av ryggraden och upp till huvudet. På vänster sida har vi en nadi som kallas Ida och till höger har vi Pingala. Ida sägs representera den feminina energin och Pingala den maskulina. De är varandras motsatser. Inne i själva ryggraden går Susumna, som är den viktigaste av dem alla. Det är här kundalinin kan resa sig. Nu kommer det kanske en massa ytterligare begrepp som jag här inte ger någon förklaring till då detta är menat att förklara prana. I den här förklaringen menar man att prana rör sig via nadis genom kroppen.

Sedan finns det tekniker som kan balansera Ida och Pingala eller stimulera den ena eller den andra om sådant behov finns. För att kundalini ska kunna resa sig genom Susumna krävs att Ida och Pingala är i balans. Och här kommer vi då även i kontakt med begreppet chakra eftersom våra charken ligger längs med ryggraden. För att prana ska kunna flöda fritt genom Susumna behöver även våra chakran vara fria från blockeringar. Här kommer den terapeutiska delen av yogan in. Våra chakran relaterar till olika mänskliga emotionella, mentala och fysiologiska aspekter. Så för att balansera våra chakran behöver vi gå in och arbeta terapeutiskt med respektive chakra. Detta är nödvändigt för att kunna skapa ett fritt flöde längs Susumna där kundalini kan resa sig. För detta finns flertal tekniker och det låter som ett ganska gediget arbete, eller hur?

Jag har som sagt försökt komprimera ihop en förklaring av vad prana kan innebära. Kanske detta gav dig en tydligare bild eller så fick du bara mer frågor. Det går lika bra vilket som 🙂 Ju mer vi lär oss desto fler frågor får vi.



Yoga Awareness

Yoga Posted on 31 Jan, 2018 12:26

Idag ska jag hålla min första klass i Yoga Awareness på Hässleholms yogastudio. Den här klassen är inspirerad av yogaläraren Simon Krohn. I sin bok “Närmare något”, pratar han om två aspekter vi berör i vår yogapraktik; form och handling. Det vi gör när vi praktiserar asanas är att vi intar olika former. Sedan tillför vi en handling i positionen, något att fokusera vår uppmärksamhet på. Det är handlingen som bidrar till den effekt vi kan uppleva i vår yogapraktik och som är den meditativa aspekten av asanapraktiken. Min klass i Yoga Awareness har som syfte att fokusera på handlingen i positionerna. Idag kommer vi fokusera på en teknik som ger en känsla av öppenhet. Är du mer nyfiken på Simon hittar du honom här.



En halv dag med yoga

Yoga Posted on 28 Jan, 2018 18:30

Idag har jag hållit mitt första lilla retreat i en gammal missionskyrka i
Sösdala. Jag har fått turen att ha tillgång till den här fina lokalen.
Det har vart två intensiva dagar med förberedelser och efterplock. En
lärorik helg där jag som lärare har fått möta helt nya situationer. Tack
för alla möten och för att jag får möjligheten att dela det jag kan och
för möjligheten att lära mig nya saker. Jag har så mycket framför mig
att lära och är ivrig över att all denna kunskap ska implementeras inom
mig. Här får jag jobba med mitt tålamod och acceptera att jag är ny och
oerfaren som yogalärare och söka acceptans och styrka i den kunskap jag
hittills har. Jag tackar ödmjukt mina elever för att de också har
överseende och förståelse för vart jag befinner mig i min process. Vi
befinner oss alla i olika processer och kan bara göra det bästa av det
vi har nu.



Next »